Fråga:
Vi har problem med utvändig spindelväv på vårt hus.
Det gäller hela bostadsområdet som ligger nära sjön.
Jag har provat att ta ned väven med sopkvast samt dammsugare.
men det tar bara en dag eller två så är det lika. Huset är ett trähus så målning samt fönster blir smutsig av lämningar från spindlarna. Det är ett problem, jag vet inte om det finns någon bra lösning på problemet. Jag har inga växter mot huset eller liknande.
Kan någon hjälpa mig med detta ?
Svar:
Om det finns mycket spindlar så finns det många smådjur som spindlar äter. Och dessa smådjur trivs ofta i lite fuktigt klimat. är det här ett problem som har funnits länge eller är det en ny företeelse? Om det är nytt så bör det ha skett i samband med någon annan förändring i miljön vid er sjö. Tag kontakt med kommunens stadsbyggnadskontor. Om hela bostadsområdet är drabbat och det är störande för de boende så skall de hjälpa till med en utredning som förhoppningsvis leder till åtgärder.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi har nyligen köpt ett murat hus i skåne. Huset är troligen byggt någon gång mellan 1870-1900.
huset har stått ouppvärmt i ett par år och vi har nu tänkt påbörja renovering och göra en bit av det så klart att vi kan flytta in och fortsätta renovera när vi bor där. huset är ganska stort, ca 24x9m men det är drygt halva som kommer att värmas upp och användas som bostad.
Två frågor som vi just nu funderar över är dels innerväggarna och dels isolering uppåt (saknas helt i dag).
Innerväggarna är klädda med tretex som är spikad på läkt direkt på väggen. Rådet vi har fått hittils är att om vi ska tilläggsisolera huset så bör vi göra det på utsidan men är det bra att låta tretex skivorna sitta kvar på insidan eller bör man riva ut dom? De ser inte alls ut att vara fuktskadade.. släta och fina och tapeten sitter bra på dom.
Den andra frågan gäller isolering uppåt. I dag finns ingen isolering alls. Och vi funderar nu på att lyfta på golvbrädorna på vinden och lägga ner mineral ull där och täcka över det med någon form av papp. I framtiden kommer vi troligen även isolera yttertaket och göra vinden till bostadsyta, men det kommer troligen ta några år innan vi kommer dit. är det ett vettigt sätt att isolera? Vi räknar med att isoleringen i vindsgolvet kommer att ligga kvar som ljudisolering även om vi lägger golv på och isolerar yttertaket.
Regelavståndet är ganska stort i dag ca 140cm. Bör man försöka regla upp tätare?
Svar:
Från antikvarisk och estetisk synpunkt brukar man inte rekommendera utvändig tilläggsisolering. En anledning är att den ursprungliga fasaden förändras genom att takutsprång blir kortare, fönster îåkerî in i fasaden, detaljer i exteriören döljs och fasaden kragar ut över grunden. Om alla dessa och eventuellt fler konsekvenser rättas till genom att fönstren flyttas ut i fasadlivet, takutsprången förlängs o.s.v. så blir hela exteriören ändå helt ny vilket gör att husets proportioner och ursprungliga estetiska värden försvanskas. Vidare är det tveksamt om man kan räkna hem kostnaden för en utvändig tilläggsisolering om den ursprungliga stommen är av traditionella dimensioner och god kvalitet. Om tilläggsisolering av väggar måste ske brukar det vara enklare att isolera ytterväggarna invändigt. Det är lite plock för att spara sockellister och andra snickerier men om golven inte har estetiskt viktiga panel- eller stenbårder så brukar det vara relativt enkelt. Det finns inga motiv att ta bort tretex skivorna om de är av god kvalitet och dessutom bidrar de till isoleringen.
Om det inte finns någon isolering i bjälklaget mellan bostadsvåning och vind så kan ni göra stora besparingar där. Tänk på att använda material som samverkar med den befintliga konstruktionen. Hus uppförda under den här perioden har material och konstruktioner som klarar av långsam fuktvandring. Därför föreslår jag att ni använder någon form av cellulosafiber som bjälklagsfyllning. Den samverkar väl med den ursprungliga konstruktionen och eventuell luftfuktighet och kondens kan vädra ut. Rådgör med producenten om tjocklek och eventuell vindpapp i botten. Om ni skall inreda vinden i framtiden bör ni redan nu låta en konstruktör titta på bjälkavståndet. Sannolikt behöver ni dubblera antalet.
Med andra ord bör ni tänka över behovet av isolering, de stora energibovarna brukar vara otäta fönster och bristande isolering uppåt. Börja med det alltså.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Hej. Till våren ska jag måla om ett härbre (2 vån) med Falu rödfärg. Det är ett äldre timmerhus. Det är mellanrum mellan vissa timmerstockar. På vissa ställen ca 20 mm. Det kryper in getingar och andra insekter. Innan jag målar skulle jag vilja täta med något som går att måla över så att springorna inte syns. Vad ska jag täta med?
Svar:
Normalt drevar man timmerstommen med lin. Men de stora mellanrum som du beskriver är svåra att dreva. Dessutom kommer nog ekorrarna och andra smådjur att riva ut drevet eller boa mellan stockarna. Om timmerstommen har så stora glipor var antingen huset avsett för någon form av förrådsändamål eller så är det helt enkelt dåligt timrat. Om huset skall bli tätt så är den mest rationella lösningen att dreva med lin och spika på en panel. Det var även en vanlig åtgärd förr om husen skulle få en bra inomhuskomfort. En panel med locklister och knutlodor målad med röd slamfärg är historiskt korrekt och ger tillsammans med timmerstommen en bra isolering för ett vinterbonat hus. Om du har mycket resurser och absolut vill ha timmerstommen bar och du inte har någon fast inredning att ta hänsyn till så kan du naturligtvis demontera stommen och bearbeta knutarna så att timret ligger tätt vid återmontering. Ett sista förslag är att sala på stockarna vid de största gliporna med bearbetade lister men det är ett grannlaga arbete om det skall bli snyggt.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi har köpt ett gammalt hus där det finns en jordkällare under lillstugan. Taket i jordkällare är så fuktigt att det rinner av det och golvet i lillstugan är också fuktigt på vintern. Hittar ingen ventilation i jordkällaren. Vad göra? Måste vi riva upp golvet i lillstugan och isolera. Om vi måste göra det. Vad ska det isoleras med? Grunden till lillstugan har ventilation.
Svar:
Det kan finnas flera orsaker till fukten i jordkällaren. Den vanligaste orsaken är att varm sommarluft, som innehåller mer fukt än kall luft (relativ luftfuktighet), kommer in i jordkällaren och kyls av mot de kalla vägg- och takytorna och då kondenserar mot de kalla ytorna. Kondenseringen, som innebär att fukten i den varma luften blir vatten på de kalla ytorna, sker främst mot väggar och tak eftersom den varma luften söker sig uppåt. Om denna process har pågått länge kan bjälklaget mellan bostaden och jordkällaren bli rejält fuktigt. Förr torkade bostadsvåningen ut lite mer när man eldade regelbundet i eldstäderna. Om sommaren måste därför jordkällaren hållas stängt och man kan alltså inte vädra ut fukten. På vintern och vår när uteluften är torr eftersom den inte kan îbäraî så mycket fuktighet, kan man med fördel ventilera jordkällaren. I ert fall verkar det vara läge att torka konstruktionen med avfuktare eller någon annan metod så att det blir torrt. Om huset och källaren är gammalt är det troligt att konstruktionen fungerade tidigare ñ annars hade huset inte stått kvar. Det kan bero på att källaren hölls tät under sommar och höst. Om det trots uttorkning och korrekt ventilering inte fungerar får man överväga att ändra konstruktionen mellan källare och hus så att det blir tätt. Men överväg ingreppen så att ni inte bygger något som blir svårt att inspektera. Mitt råd är att inte riva upp bjälklaget förrän ni har åtgärdat orsaken. Sen får man se om det behövs.
Det kan också finnas andra orsaker, kanske i kombination med ovanstående kondensproblem som t.ex att markfukt tar sig in genom murverket. Murverket strävar efter att jämna ut klimatet på båda sidor om källarmurarna. Det innebär att det kan ske en fuktvandring in i källaren om marken utanför är fuktig. Förr var man ganska bra på att placera jordkällare men om det kommer mycket regnvatten från yttertaket invid huset till exempel på grund av att takrännor är dåliga eller saknas så kan det öka fukthalten i marken runt källaren. åtgärden i det fallet är att se över takrännor och stuprör så att vattnet rinner bort från huset. I vissa fall kan det vara aktuellt med en dränering. Ymnig vegetation runt huset kan också ha en fuktbärande effekt i marken och vinden kommer kanske inte åt att torka ut runt huset på grund av buskar och träd. Kanske är det läge att ta bort lite buskar och träd närmast huset?
Ett tips är att köpa en liten hygrometer så att ni kan övervaka klimatet under olika årstider och se vilka åtgärder som ger effekt.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
VI har köpt en gård som är byggt 1910 i jugendstil, med ett tillhörande charmigt trapptorn. Takhöjden är 2.60.
Vi kommer att göra alla rummen i Jugendstil blandat med lite lantligt stil.
Vårat problem är köket. Kan inte hitta bilder från gamla sekelskiftskök från landet, eller franskt bondkök på Internet ??? VI vill absolut inte ha standardstommar i MDF med förborrade hål i rad för hyllorna.
VI vill ha det platsbyggt eller att det ritas upp & beställs från snickeri, så monterar vi det själva. Men problemet är att hitta inspiration & bildmaterial, så jag kan visa vad jag vill ha, då vi planerar med snickare ?
Kontaktat Länsmuseumet i Jönköping som säger att det är mycket ont om köksbilder från förr.
Det enda jag vet är att jag vill ha ett stort handfat i porslin el. marmor med en gardin under, där man har förvaring. ÷ppna hyllplan där man har en charmig bård på. Tallrikar som står upp emellan rundstavar & att skåp inte är lika stora, utan lite scharmigt rörigt. Kanske någon glasvitrin del i väggfast konstruktion. Tegel vid spishäll, eller bara pärlspont på samtliga väggar? Antar att man kanske inte hade råd att kakla då vid spis ?
Mycket tacksam för ideer, samt kanske länkar till bildarkiv om gammla kök ?
Svar:
Länsmuseet i Jönköping har tyvärr rätt ñ det finns inte så mycket historiska bilder från köksmiljöer. Det var inte heller den miljön man skröt med. I större eller rika hushåll var det kanske till och med ett rum där bara pigan eller kokerskan höll till. På landet eller i enklare hushåll fungerade köket eller stugan som husets hjärta med värme, ljus och mat men det var finrummet som man visade upp för gäster och det var där man eventuellt fotograferade någon familjemedlem.
Det som vi idag uppfattar som hemtrevligt och îcharmigt rörigtî i ett gammalt kök var förr enkelt och praktiskt. Den linoljefärgsmålade panelen var relativt billig och lätt att torka av, kaklet runt spisen var brandsäkert och också lätt att torka av, spiskåpa och tak blev snabbt smutsiga av sot från vedspisen och os från den omfattande matlagningen och målades ofta om med billig färg, golven skyddades från slitage med trasmattor men behövde ändå skuras ofta.
Förutom det platsbyggda skafferiet möblerades köket med lösa möbler och hyllor. Dessa egenskaper är det som ger det gamla köket sin karaktär och det kan vara en hjälp när man skall försöka att återskapa den karaktären.
Dagens kylar, frysar, köksmaskiner och skåpsinredningar är svåra att stilmässigt få ihop med ett kök från 1910-talet. Men det finns lyckade exempel. Det du är inne på med fristående möbler och hyllor istället för meterlånga, förborrade bänkinredningar är nog rätt tänkt.
Koncentrera köksmaskinerna och kyl/frys till en begränsad, stilmässigt avvikande del. I ett av de mest lyckade exemplen jag har sett placerades hela det moderna köket välplanerat i en anslutande pigkammare och det stora, lantliga köket kunde bevaras intakt med kvarvarande inredning som bakugn, vedspis, spiskåpa, utdragssoffa, slagbord, vitrinskåp m.m. Detta gamla kök blev familjens finaste och mest använda rum.
Om du vill leta efter fler historiska bilder kan du kontakta andra läns- och stadsmuseer. Inspiration kan du också få t.ex hos oss på Skansen eller andra friluftsmuseer. I byggnadsvårdslitteraturen förekommer historiska bilder på kök också sällan men där liksom i många inredningsmagasin finns många exempel på înyaî gamla kök. I boken îKök i Sverigeî finns många vackra bilder på gamla och nya kök. Hoppas att du hittar någon bra inspiration bland dessa tips.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Har en disskusion på jobbet gällande om spindlar i huset är ett tecken på att huset inte har några problem med tex mögel.
Svar:
Har hört att spindlarna är de fösta som flyttar/dör om du får problem i huset.
Spindlar äter mindre djur och de mindre djuren trivs i fuktiga miljöer. Där man har stor förekomst av spindlar kan man därför misstänka att det finns någon form av fuktproblem. Att spindlar ibland förekommer i källare behöver dock inte betyda att man har en allvarlig fuktskada som måste åtgärdas. Källare är i regel är fuktigare än bostadsvåningarna eftersom murverket transporterar fukt från den omkringliggande marken.
Spindlar är alltså ett varningstecken för fuktskador och om man är orolig kan man mäta luftfuktigheten med en hygrometer för att se om risknivåer för mögel föreligger. Den relativa luftfuktigheten skall inte överstiga 70-75%. När du mäter är det bra att placera hygrometern så nära den misstänkta skadan som möjligt. Tänk på att många i handeln förekommande hygrometrar inte mäter sekundsnabbt utan behöver ca: ett dygn för att mäta rätt värde.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Har ett gammalt vitt trähus, byggt år 1900 och renoverat på 60-talet. Huset ligger i norra Bohuslän.
Huset är ett timmerhus i stommen med klassisk rumsindelning på nedrebotten, som ett “kors”, tre rum och kök.
En tillbyggd hall och badrum har gjorts i relativt dålig kvalitet.
Huset har egen brunn och inget kommunalt vatten.
De senaste 23 åren har huset bara använts som sommarbostad.
Källaren är ok, men den del som är under nybygget är fuktig och det läcker in vatten på våren. Avloppet fungerar ibland, ibland inte… med resultat att avloppsvatten går upp i källaren. Urk!
Fönstern börjar bli dåliga på några ställen….
Taket (tegel) har precis börjat att ge sig lite i ytterkanterna, det är murket trä som inte går att spika i. En vindskiva for av och var därför svår att sätta fast.
Det läcker inte in, mer än lite längs skorstensstocken och endast om snön ligger kvar på taket länge.
Takrännorna hänger löst, rostiga….
Lite opraktiskt inne. Lågt till tak på vinden, låga dörrar, smala vindsutrymmen (förvaring)…..
Nedervåningen helt ok, men opraktiskt kök…. kanske lite plåttrigt.
Huset är ett älsklingshus, alla har bott där och det gör ont när folk som kan och vet säger, att slå ner skiten och sätt upp ett nytt!! Det är ingen ide att ta vara på det!!
Hur vet man att det inte är något att ta vara på?? Vem kan säga det?
Jag skulle vilja bygga ett nytt mitt emot på ladans (den är dålig)plats och ha detta som ett projekt, lite i taget. Lite själv och lite med hjälp….
Vad är möjligt med gamla hus, när man inte är byggduktig själv, bara rätt händig?
är det dyrare att ta vara på, än bygga nytt?
Vad börjar man med i en renovering?
Kan någon bedöma läget och ge ett kostnadsförslag?
Tacksam för all möjlig handledning och hjälp.
Svar:
Det är väldigt svårt att bedöma hur pass omfattande renoveringen blir och vad den kommer att kosta, men din kommentar om att det är ett îälsklingshusî är nog den viktigaste informationen. Det innebär ju att det är värt en del för dig att rusta upp det. Och det är just den här egenskapen många husspekulanter letar efter med ljus och lykta ñ ett hus som man mår bra i och som man gärna tar hand om. Så mitt tips är att du skall rusta huset, men gå varsamt fram så att du inte renoverar bort det där lilla extra.
Hustypen du beskriver med timmerstomme och byggt vid förra sekelskiftet, är en robust och enkel konstruktion som tål en hel del. Om du bara ser till att taket är tätt så kan du beta av lagningar och renoveringar efterhand.
På din beskrivning låter det som om just taket behöver ses över först. Byt dåligt virke, lägg ny takpapp, lägg tillbaka de gamla takpannorna, se över alla plåtbeslag och se till att avrinningen via hängrännor och stuprör fungerar bra. Sen har du arbetsro.
Tillbyggnaden verkar inte vara av bästa kvalitet även om det är bra att man har lagt våtrummet utanför den ursprungliga huskroppen. Kanske skall du göra en ny tillbyggnad samtidigt som du rättar till problemen med avloppet, eller bara renovera den gamla. Det kanske blir steg två efter taket?
Därefter skulle jag nog ge mig på att renovera fönstren innan man tar itu med interiören.
Ett generellt råd är att fotodokumentera huset noggrant från helhet till detalj innan du börjar renovera. Det har du garanterat glädje av längre fram.
Ta kontakt med ditt närmaste länsmuseum och be om råd. Där finns oftast byggnadsantikvarier som kan ge råd om tidstypiska utföranden och tipsa om kunniga hantverkare och konsulter i trakten. När det gäller tillbyggnaden kanske du skall ta hjälp av en erfaren och lyhörd arkitekt som kan rita en praktisk tillbyggnad som inte förvanskar husets utseende och karaktär.
Grundfrågan att renovera eller riva och bygga nytt är snarast en fråga om vilken inställning man har. Det kan låta enkelt och rationellt att riva och bygga nytt men så blir det sällan i praktiken och du får aldrig samma kvaliteter som du har i det gamla huset. Det är klart att det är ett stort jobb att renovera ett gammalt hus, speciellt om man väljer att göra mycket själv. Men du kan välja omfattningen och takten själv.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi planerar att bygga ut vårt sommarhus med ca 40 kvadrat. är det dyrare att bygga ut med 40 kvadrat (material och snickare) än att köpa ett helt nytt hus och ansluta till det gamla, alternativt riva hela det gamla huset och beställa ett nytt sommarhus på ca 90 kvadrat. Vad rekommenderar du?
Svar:
Det där är en svår fråga. Om du kan tänka dig att göra en del jobb själv och om ditt befintliga hus är i bra skick blir det antagligen billigast att bygga ut. Men vilken lösning ger bästa planlösningen?
Om du kan få tag i ett nyckelfärdigt hus till bra pris kanske det är det bästa alternativet. Planlösning och utseende väger tungt i valet av tillvägagångssätt.
Tilläggisolera golv
Fråga:
Jag vill tilläggsisolera mina golv då det för närvarande är väldigt kallt på golven beroende på att det endast är ca 12-15 cm isolering i bjälklagret.
Huset står på plintar men det är så trångt under att det är omöjligt att göra jobbet underifrån.
Har funderat på att lägga in 40-50 mm hård frigolit på befintligt golvspån och sedan lägga på ett laminat eller trägolv av klick modell. kan detta fungera eller måste jag lägga nytt golvspån överst?
Självklart får jag höja upp innerdörrarna motsvarande och kolla att elemeten har tillräckligt avstånd från golvet, men kan det bli några problem med detta sätt att isolera? skall man lägga in någon fuktspärr eller dyligt?
Något annat att tänka på?
Svar:
Har du kollat vad det är för isolering i golvet idag? är det bara sågspån så tycker jag att du skall byta ut det till ett isoleringsmaterial med goda värmeisolerings egenskaper. Nackdelen är att du måste bryta upp alla golv (om du inte kan göra en del rum underifrån).
Jag skulle rekommendera att du istället byggde in plintarna med en mur av leca block som du isolerar. Se till att det är ordentligt ventilerat och att du täcker marken med en plastfolie.
Om du väljer att lägga in 40 -50 mm (frigolit) se till att de klarar belastningen. Tänk på att takhöjden skall vara 2400 mm och att inga kontakter ska komma att hamna under golvet. När det gäller ytskiktet så bör du ha ett golv som är tjockare en laminat, minst 17 mm. Det skall finnas fuktspärr på den varma sidan men det är bättre att vara utan än att det blir två fuktspärrar i väggen / golvet.
Fråga:
Vi skall göra om vår källar-tvättstuga till ett badrum. Vi vill bl.a. sätta in en toalettstol, ett handfat och en dusch.
Toastolen blir vägghängd (stativ och installationsvägg) och vi tänkte om möjligt låta den ha gemensamt avlopp med tvättmaskin och handfat.
Golvbrunnen till duschen behöver egentligen bara lyftas upp pga golvvärmeinst. och samtidigt bytas ut.
I nuläget finns två gamla gjutjärnsgolvbrunnar med vattenlås som vi därför önskar flytta och byta ut. Allt är ingjutet i betong, så vi lär väl få bila upp dem och bila ut “kanaler” för nya plaströr och brunnar.
Vad skall man tänka på? Fall, rördimensioner etc.
Om arbetet är avancerat kanske hantverkare bör anlitas för åtminstone nyinstallationen. Vilka hantverkare gör sådant?
Svar:
Här måste du anlita en rörinstallatör. Du ska även göra en bygganmälan till din kommun.
Bilningsjobbet kan du göra själv men se till att hyra en bra maskin över helgen, då är det lätt ordnat. När det gäller rördimensioner till avlopp från dusch och handfat är det 50 mm alt 75 mm som är den vanliga dimensionen. När det gäller toaletter så är det 110 mm.
Fråga:
Har två innerdörrar i furu som jag skulle vilja måla vita och sätta lister på a la spegeldörr. Men jag vet inte hur man gör, hittar ingen beskrivning på Internet. Vilken typ av lister bör man ha? Avstånd? är det lönt att försöka sprutmåla hemma eller skall man lämna in dörrarna?
Svar:
Använd en profilerad list som du tycker är snygg. Geringsåga den i hörnen, limma och spika dem med listspik. Ett exempel på storleken på speglarna är om du har ett dörrblad som är 2050 högt och 830 brett så är den nedre spegelns yttermått 520 hög och 590 bred och sitter centrerat, 210 mm från underkant mellan spegeln är 190 mm hög och den övre är 880 mm hög mellan rummet mellan speglarna är 65 mm. Resultatet om du lämnar in speglarna blir bättre och sprayfärg är dyrt. Om du väljer att spraya själv så tänk på att använda ett ordentligt andningsskydd.