Fråga:
Vi har ett stort timmerhus från 1920 talet som vi tänker plocka ner och flytta med timmerbil för att sedan föra upp den på en annan tomt. Vi undrar hur vi ska göra med grunden? Eftersom vi väldigt gärna vill få in golvvärme så tänkte vi först gjuta en platta med golvvärmen i men vi tror inte att det blir bra av flera orsaker.
Det går ju att gjuta en ny torpargrund men vi har hört från byggnadsnämnden att det har varit många fuktproblem med dagens torpargrunder pga att de är alldeles för bra ventilerade. Går det att ta med sig den gamla grunden och föra upp huset på samma stenar som den har stått på sen tidigare eller blir det svårt att väga in huset så att det står rakt då? Huset är i väldigt bra skick i övrigt och rak i stommen. Det är 9x10m i två fulla plan + en kallvinda.
I övrigt så vill vi gärna behålla husets karaktär men undrar om vi inte kommer att behöva byta ut fönstren? Det som sitter där nu är kopplade 2-glas och blev bytta runt 70-talet. Går det att sätta in lågenergiglas innanför de befintliga fönstren istället för att byta dem helt? Vi tänker främst på de normer som gäller vid nybyggnation och energiförbrukningen.
Svar:
Fukt i husgrunder är ett ganska vanligt problem numera. Att det inte var lika vanligt förr har flera anledningar som vi kan lära oss utav: -I bondesamhället var man mycket noga med var och hur husen placerades med avseende på markförhållanden, väderstreck osv. Vidare så användes eventuella källare aldrig för bostadsändamål. Och dessutom värmdes grunden upp lite grand av murstockens fundament som blev varmt av det dagliga eldandet för matlagning och uppvärmning.
Så rent tekniskt är därför er tanke om en îplatta på markî-konstruktion med golvvärme inte är helt fel. Förutsättningen är förståss att läget är väl dränerat, dvs att grunden ligger ovanför markhöjd och att plattan gjuts på en grusbädd eller annat dränerande material. Av estetiska skäl kan man klä grundens kanter med natursten. Men av kulturhistoriska skäl är förstås en traditionell torpargrund att föredra.
Beträffande fönster så är det mycket beroende på de nuvarande fönstrens skick. Om karm- och bågträ är friskt och de är arkitektoniskt acceptabla så tror jag att ni kan behålla dem om de justeras och förses med tätningslister. Bästa färgen för fönsterträ är linoljefärg av god kvalitet. Om ni vill förbättra isoleringen så kan man byta ut innerbågens glas till s.k. lågemissionsglas. De är lite tjockare (tar mer ljus), tyngre (gångjärn kanske behöver förstärkas) och dyrare. Normalt ger de gamla kopplade fönstren en acceptabel isolering om de är i gott skick. Tänk på att fönstren är en mindre del av hela husskalets isolering och ett glas- eller fönsterbyte inte alltid medför mer än en marginell förbättring av hela husets isolering. – även om ni kan sänka det s.k. u-värdet från mellan 2 och 3 till mellan 1 och 2 med isolerglasrutor så gäller det just bara glasytorna. Det kanske ger mer effekt om ni tilläggsisolerar bjälklaget mot vinden eftersom det är där de största värmeförlusterna sker. Med andra ord är det osäkert om ni kan räkna hem ett fönsterbyte (med de estetiska konsekvenser det får) under den tid som ni kommer att bo i huset.
Källa:www.viivilla.se
RSS feed for comments on this post