Fråga:
Vi ska bygga till vår hus som är byggt -58. Huset är klätt med rött fasadtegel. Vart skall man vända sig för att få tag i ett liknande tegel.
Svar:
Till ert hus finns högst sannolikt nyproducerat tegel som passar. Det finns ett antal företag som säljer tegel och enklast söker du på îfasadtegelî på internet. Be om prover så att ni kan avgöra om det är likadana. Om man har tur kan man även hitta passande tegel bland privatannonser. När ni murar upp fasaden bör ni tänka på att nya fogar ofta blir ljusare än de ursprungliga. Vana murare har sina trick för att îsmutsa nerî de nya fogarna, eventuellt kan man pigmentera bruket litegrand.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vårt kök från tidigt 50-tal har luckor i bonad björk (björkfanÈr). Vi vill fräscha upp ytskiktet och undrar om det finns något alternativ till att slipa och lacka om dem helt.
Svar:
För att undvika skador (och onödigt arbete) skall man alltid börja med svaga medel för att succesivt ta till starkare metoder tills resultatet är tillfredsställande. Framför allt eftersom det kan vara svårt att veta vilken sorts ytbehandling luckorna har. Det kan ha varit hartslack, shellack, olja eller något annat.
Normalt börjar man med rengöringsmedel, tex såpa, i svag lösning och mjuk, fuktad trasa och går mot mer koncentrerad lösning och mer slipande svamp som t.ex scotch. Använd inte mycket vatten eftersom det skadar fanÈret och torka noggrant av mellan varven.
Om ytbehandlingen behöver förnyas efter rengöringen/slipningen så skulle jag prova på baksidan av en lucka så att ni kan se hur resultatet blir. En relativt enkel ytbehandling är att påföra en halvolja – 50% linolja och 50% terpentin ñ med en trasa. Det finns en risk att träet suger åt sig den nya ytbehandlingen där det inte finns kvar äldre skikt och då kan resultatet bli fläckigt. I såna fall kanske hela luckan behöver slipas. OBS! Tänk på att vädra ordentligt när ni håller på med terpentin och att trasor med linolja kan självantända (blöt dem och släng dem i försluten plastpåse).
Om ni känner osäkerhet angående ytbehandlingen så kan ni konsultera en möbelkonservator. Dem hittar man i gula sidorna eller på internet.
Källa:www.viivilla.se
Byte av fönster
Fråga:
Jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig med en sak, nämligen, var mäter jag på fönstren som skall bytas .
Mäter jag vid karmen,rutan eller var?
Svar:
Normalt mäter man karmyttermått när man skall byta hela fönster. Men byt inte dina fönster om de inte är riktigt dåliga. Tänk på att de är en viktig del av husets arkitektur. Fönster tillverkade fram till 1950-talet är normalt bättre med avseende på materialkvalitet och ljusinsläpp, och dessutom är de vackrare med skiftningar i glas och i förekommande fall smäckra spröjsar. Mindre skador kan lagas av en duktig fönsterhantverkare och bättre isolering kan du uppnå genom att byta de inre rutorna till s.k. lågemmissionsglas. Om fönstren är riktigt dåliga, eller om de tidigare är utbytta till fönster av låg kvalitet så skall du se till att de nya fönstren har likadant utseende som de ursprungliga map profilering och dimensioner på bågar och spröjs samt att de är tillverkade med lika bra virkeskvalitet.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Jag håller på att putsa en balkong på en villa byggd ca 1929 i tegel. Undrar över bärigheten. Kan/bör man stötta balkongen med järnbeslag underifrån mot vägg ? Hur mycket kan balkongen belastas i vikt ?
Balkongen är ca 300 X 120 och ca 20 cm golvtjocklek i betong.
Svar:
Balkongen är antagligen en armerad betongkonstruktion eller en stålkonstruktion som sitter förankrad i husets bjälklag. Om du har minsta betänkligheter angående bärigheten bör du be en konstruktör komma och besiktiga. Det är inte ovanligt att sådana balkonger behöver omfattande åtgärder eftersom de har varit utsatta för väta och frost under många år. Det kan t.ex finnas skador som korrosion i betongenskonstruktionen, speciellt om du har synliga sprickbildningar. Därför är det viktigt med en besiktning av en fackman. En beräkning av bärigheten kan konstruktören också hjälpa dig med.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi bor i ett gammalt hus från början på 1900-talet.
Vi undersökt taket som är av tegel att nockpannorna inte räcker till att täcka nockbrädan det uppstår glippor antingen på den ena sidan eller den andra. Det visade sig att Nockbrädan var sned och bör bytas ut.
är det enkelt att byta ut Nockbrädan hur är den fäst hur tjock bör den vara?
Svar:
Om du har haft ett otätt tak och nockbrädan har lossnat så skulle det vara orsak nog för mig att ta ner takpannorna och göra en översyn av undertaket. Arbetsbeskrivning för det finns hos taktegeltillverkare eller på nätet. Nockbrädan är vanligtvis fastspikad – skråspikad i undertaket och fäst mot vindskivorna. Avståndet mellan vindskivorna och takpannorna täcks med vattbrädor eller vindskivebeslag som ligger ovanpå takteglet och som är fästa i vindskivorna.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi har ett torp från början av 1900-talet med timmerstomme, (bottenvåning + vindsvåning)Takåsar med spåntak och tegelpannor.
Vill ha råd om hur vi ska renovera och isolera för ett framtida året runt boende. Den isolering som finns är spån i golvbjälklaget mellan våningarna.
Svar:
Det är ett vanligt missförstånd att timmerhus innebär en dålig isolering. Så är det inte. Det traditionella timmerhuset med lerklining på insidan har en mycket god isolering på väggar, ännu lite bättre om det även sitter en fasadpanel på utsidan. Lerklining är också effektivt mot golvdrag. Väggisoleringens svaga punkter brukar snarare vara fönster och dörrar. Här kan man se över tätningslister och kallrasskydd. I vissa fall kan man komplettera med fönsterinnerbågar.
Däremot finns det ofta mycket att vinna på att isolera uppåt, mot vinden, eftersom värmen stiger. Om vinden är oinredd kan man fylla på med mer isoleringsmaterial. Man bör välja ett isoleringsmaterial som har likadana fuktegenskaper som befintligt material eftersom fuktproblem ofta uppstår i mötena mellan materialen. Så principen är att har man en fungerande sågspånsisolering så kan man fylla på med det, och har man en fungerande mineralullsisolering så kan man komplettera med det. I traditionellt byggda hus, ungefär fram till mitten av 1900-talet, kan alla material ta upp och avge fuktighet, dvs att de kan îandasî. Sådana material rekommenderar vi byggnadsvårdare eftersom de har ett känt åldrande. -Vi vet att de har använts, ofta i hundratals år och vi vet att sådana hus är beständiga. Beträffande sågspån eller stallströ så tror många av någon anledning att det inte isolerar bra, men det isolerar lika bra som andra cellulosabarerade isoleringsmaterial.
Idag vill många inreda sina vindar för att få större bostadsyta. äldre tiders vindsinredningar bestod oftast i att man byggde ett rum med raka väggar och horisontellt tak mot en gavel i vindsutrymmet, ungefär som en låda, ett rum i rummet. Det innebar att man fortfarande hade en rätt stor luftvolym runt îlådanî och vindens tekniska funktion ändrades inte nämnvärt. Vår tids mode är att isolera mot takfallen så att det blir hög takhöjd i nock och lite ovanligare form på rummet. Det ställer större krav på konstruktionen eftersom luftning och isolering skall klaras av på en relativt tunn tjocklek. Och temperaturskillnaden mellan ett yttertak och ett bra inomhusklimat kan vara stor. Konstruktionerna för att klara detta kan bli komplicerade och framför allt svåra att inspektera. Därför lämpar sig inte alla hus för ett sådant ingrepp.
Den typen av tak som du beskriver har ofta inget tätskikt som t.ex takpapp under spånen och pannorna. Det är bra för luftväxlingen i en stor vind men det innebär också att fritt vatten kan ta sig in i konstruktionen vid oväder. Och det kan vara fatalt vid en s.k. parallelltakskonstruktion.
Tag kontakt med ditt närmaste länsmuseum så kan de nog tipsa dig om en erfaren hantverkare eller en klok konstruktör som kan komma och titta på ert torp och ge förslag på hur ni skall gå tillväga.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi håller på att renovera ett korsvirkeshus från 1850. Pga en läcka från ytterdörren har vi brutit upp hela trägolvet där vi nu ska bygga badrum. Grunden visade sig vara fylld med sand. Nu vill vi lägga frigolit med vattenburen värme på golvet och därefter gjuta ett betonggolv ovanpå så att vi kan lägga klinker. Finns det risk för fuktskador pga sanden i grunden? Rörmokaren som grävde ner rör i sanden sa att den var alldeles torr, men kan vi ändå få problem? Bör vi gräva ut sanden? Tacksam för råd!
Svar:
När ni lägger cellplast med värme och gjuter på det med ett betonggolv så förändrar ni den befintliga konstruktionen från att ha tillåtit fuktvandring till att vara tät. Det kan hända att det inte innebär något problem men den lilla fukt som tidigare kanske kröp upp genom sanden kan nu inte ta sig vidare upp utan stannar under cellplasten. Mitt råd är att alltid ha en grundvärme i golvvärmesystemet eftersom den trycker undan eventuell fukt. även sommartid. Ett annat tips är att se till så ni har inspektionsmöjlighet från någon sida.
Tänk på att ert hus är fantastiskt. Det har stått i 150 år! Hur många generationer har vuxit upp där och hur många barn och vuxna har betraktat huset som sitt. Säkert ganska många. Det moderna badrummet kommer med all säkerhet inte att hålla lika länge. Tänk därför på att bygga det så att det går att ta bort någon gång i framtiden så att ingen annan del av huset går sönder.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi har köpt ett funkishus och vi håller på att renovera hela huset till gammal stil igen. Vi har nu stött på lite problem med vissa detaljer. För det första har vi ingen aning om vilken typ av taklister vi ska, det enda vi vet är att Allmoge inte är rätt. Vi har kollat på en hel del artiklar och det vi har sett är att skugglister finns i en hel del Funkishus, är det tidstypiskt? Var kan man få tag på trappräcke eller handledare inomhus i funkisstil? Finns det någon generell information som man kan få vad gäller funkishus och funkisdetaljer i huset?
Svar:
Allt fler blir medvetna om vilka värden som finns i hus från îmodernareî tid. Det är kul. Tyvärr finns det ju inte så mycket litteratur om vanliga enfamiljshus från den tiden ännu och framför allt inte vad gäller interiörer och detaljer.
Under 1930-talet introducerades funktionalismen i Sverige vilket bland annat innebar att arkitekturen blev mer avskalad och formelement förenklades. Beträffande t.ex. taklister var idealet att helst utelämna dem helt vilket också kom till utförande i de byggprojekt där det var möjligt. Men stora delar av nyproduktionen, främst enklare bebyggelse som t.ex enfamiljshus uppfördes fortfarande med traditionella material och metoder med konsekvensen att detaljer som t.ex. just taklister fortfarande behövdes. Spegeldörrar med ramar och fyllningar är ett annat exempel som förblev vanligt ända till 1950-talet även om de formässigt hörde den förfunktionella stilen till. Däremot uppstod nya profiler. Den idag så vanliga släta golv- och dörrfoderlisten med avrundade hörn började användas vid den här tiden. Jag har sett ett flertal olika taklister i böckerna med 30- och 40-talsarkitektur; olika sorters skugglister, släta lister men även den traditionella hålkälslisten, eventuellt av mindre dimension.
Därför kanske det blir svårt att hitta den exakta, ursprungliga profilen för taklister i ert hus.
Ett tips är att prata med grannar och andra som bor i liknande hus i området. Några kanske har sparade detaljer som ni kan få titta på och mäta upp (snickeriprofiler mäter man vanligtvis med en îprofilkamî). Ett bra snickeri kan sedan tillverka profiler efter era uppmätningar och hyvla upp lister. Bäst blir det om ni har med er en bit av den önskade listen.
Beträffande ledstänger till trappor så kan ni söka det på nätet. Det finns snickerier som har specialiserat sig just på ledstänger och om ni väljer någon av de enklare varianterna med rundstav i trä så kan det inte bli fel.
För att få mer information om funktionalismens detaljer kan ni vända er till ert länsmuseum eller annan organisation där det finns byggnadsantikvarisk kompetens.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Skulle vilja få råd om hur jag ska behandla ett köksgolv av massiv furu i ett gammalt torp. När vi har tagit bort en målad vinylmatta som täckt golvet samt skydd under den, fick vi fram ett fint obehandlat furugolv med breda tiljor. Hur ska vi nu behandla det på bästa sätt? Lacka, olja in, såpa eller vad? Kan man betsa eller lasera och sedan lacka? Eller räcker det med att skura och såpa in golvet med en fet såpa? Det är alltså ett köksgolv i ett torp som det är frågan om och det kan tänkas att det gås på med skor.
Och måste man slipa golvet innan ev. lackning, betsning/lasering, inoljning eller insåpning eller räcker det med att skura det med såpa?
Svar:
Om torpet är gammalt, tiljorna breda och det har legat en plastmatta ovanpå så är det nog bara att gratulera. Det är ett sånt golv som många är beredda att göra nästan vad som helst för. Och framför allt om plastmattan inte har orsakat några missfärgande fuktskador.
Om ni slipar golvet skadas träets fibrer vilket kan ge upphov till stickor och flammigt utseende. Ytbehandlingar som lackning, oljning, betsning, målning är inte reversibla. Därför tycker jag ni skall börja med skurning och se hur ni trivs med det. Använd gärna linsåpa eller tallsåpa av hög kvalitet. Om ni är rädda att slita för mycket på golvet så kan ni väl lägga ut en trasmatta där man går mest.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi har ett stort timmerhus från 1920 talet som vi tänker plocka ner och flytta med timmerbil för att sedan föra upp den på en annan tomt. Vi undrar hur vi ska göra med grunden? Eftersom vi väldigt gärna vill få in golvvärme så tänkte vi först gjuta en platta med golvvärmen i men vi tror inte att det blir bra av flera orsaker.
Det går ju att gjuta en ny torpargrund men vi har hört från byggnadsnämnden att det har varit många fuktproblem med dagens torpargrunder pga att de är alldeles för bra ventilerade. Går det att ta med sig den gamla grunden och föra upp huset på samma stenar som den har stått på sen tidigare eller blir det svårt att väga in huset så att det står rakt då? Huset är i väldigt bra skick i övrigt och rak i stommen. Det är 9x10m i två fulla plan + en kallvinda.
I övrigt så vill vi gärna behålla husets karaktär men undrar om vi inte kommer att behöva byta ut fönstren? Det som sitter där nu är kopplade 2-glas och blev bytta runt 70-talet. Går det att sätta in lågenergiglas innanför de befintliga fönstren istället för att byta dem helt? Vi tänker främst på de normer som gäller vid nybyggnation och energiförbrukningen.
Svar:
Fukt i husgrunder är ett ganska vanligt problem numera. Att det inte var lika vanligt förr har flera anledningar som vi kan lära oss utav: -I bondesamhället var man mycket noga med var och hur husen placerades med avseende på markförhållanden, väderstreck osv. Vidare så användes eventuella källare aldrig för bostadsändamål. Och dessutom värmdes grunden upp lite grand av murstockens fundament som blev varmt av det dagliga eldandet för matlagning och uppvärmning.
Så rent tekniskt är därför er tanke om en îplatta på markî-konstruktion med golvvärme inte är helt fel. Förutsättningen är förståss att läget är väl dränerat, dvs att grunden ligger ovanför markhöjd och att plattan gjuts på en grusbädd eller annat dränerande material. Av estetiska skäl kan man klä grundens kanter med natursten. Men av kulturhistoriska skäl är förstås en traditionell torpargrund att föredra.
Beträffande fönster så är det mycket beroende på de nuvarande fönstrens skick. Om karm- och bågträ är friskt och de är arkitektoniskt acceptabla så tror jag att ni kan behålla dem om de justeras och förses med tätningslister. Bästa färgen för fönsterträ är linoljefärg av god kvalitet. Om ni vill förbättra isoleringen så kan man byta ut innerbågens glas till s.k. lågemissionsglas. De är lite tjockare (tar mer ljus), tyngre (gångjärn kanske behöver förstärkas) och dyrare. Normalt ger de gamla kopplade fönstren en acceptabel isolering om de är i gott skick. Tänk på att fönstren är en mindre del av hela husskalets isolering och ett glas- eller fönsterbyte inte alltid medför mer än en marginell förbättring av hela husets isolering. – även om ni kan sänka det s.k. u-värdet från mellan 2 och 3 till mellan 1 och 2 med isolerglasrutor så gäller det just bara glasytorna. Det kanske ger mer effekt om ni tilläggsisolerar bjälklaget mot vinden eftersom det är där de största värmeförlusterna sker. Med andra ord är det osäkert om ni kan räkna hem ett fönsterbyte (med de estetiska konsekvenser det får) under den tid som ni kommer att bo i huset.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Det kommer många frågor till oss om användningen av koppartråd mot mossa på taket. Här svarar Stephan Fickler på detta ämne.
Den som har kopparbeslag runt skorsten eller nockplåt av koppar vet att mossa eller annan påväxt inte trivs i närheten. Det som sker är att kopparn avger fria kopparjoner som är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Kopparhaltiga färger är ju kända som båtbottenfärger som förhindrar påväxt. Och det är också anledningen att man försöker begränsa användningen av koppar främst i städerna.
Där finns stora mängder koppar på hustaken och vid tekniska anläggningar men en stor bov i dramat är även bilarnas bromsbelägg där den ännu farligare asbesten har bytts ut mot koppar under de senaste 15 åren. även om kopparmängden i bromsbeläggen är liten så blir miljöpåverkan oproportionerligt stor genom att de slits ned mycket snabbare än koppar på tak som bara är utsatt för väder och vind. Men på landsorten och i städernas ytterområden är miljöpåverkan av mindre kopparförekomster sannolikt försumbar.
Svar:
Koppar avger alltså fria kopparjoner, vilka är giftiga för de oönskade påväxande organismerna och därmed förhindrar påväxten. När det regnar på koppartråden avges långsamt kopparjoner genom korrosion, vilka sedan rinner med regnvattnet utför taket, och skapar en miljö som mossan inte kan växa i. Mossa förekommer normalt på tak i skuggiga lägen och/eller med lågt takfall. Skrovliga material som äldre betongpannor är särskilt drabbade eftersom de ger ett bra fäste för mossan. Mossa och lavar är normalt bara ett estetiskt problem men eftersom de binder fukt som kan frysa till på vintern kan det vid stark påväxt på sikt leda till olika skador på material som till exempel rost vid plåtfalsar eller ytliga frostsprängningar på takpannor.
Om man vill ta bort orsaken bör man ta bort närliggande träd och buskage som skuggar och även tillför organiskt material i form av löv, barr och kvistar. Annars får man leva med att ta bort påväxten mekaniskt med borste och/eller högtrycksspolning. Tänk på att högtrycksspola ovanifrån så att man inte sprutar in onödigt mycket vatten under takpannorna.
Med jämna mellanrum får man höra om knepet att spänna en koppartråd över nocken på utsatta hus. Det botar inte orsaken men verkar i många fall vara effektivt mot symptomet, nämligen påväxten av mossa. Man kan också tänka sig att ersätta nockpannorna med en nockplåt av koppar om det är möjligt från kulturhistorisk synpunkt. Man bör dock noga överväga dessa åtgärder eftersom koppar är en mycket bra elektrisk ledare och kan leda till stora skador vid blixtnedslag om den inte är jordad. Teoretiskt kan man kombinera en koppartråd med en åskledare genom att ansluta till en ledare som förs ned i marken eller ansluta till befintlig åskledare.
Hur en sådan jordledning skall vara beskaffad och om den är nödvändig beror på vilken sorts byggnad det rör sig om och hur huset ligger i terrängen och i förhållande till omkringliggande träd och byggnader. Som tur är har Avdelningen för elektricitetslära och åskforskning vid Uppsala universitet en mycket pedagogisk webbplats (http://www.hvi.uu.se/IFH/blixtskydd/askskydd_villa_fritidshus.html) som ger god vägledning.
Källa:www.viivilla.se