Fråga:
Vi vill återställa ovanvåningens ursprungshöjd, vilket innebär att vi tar bort tidigare gjord tilläggsisolering på innertaket. I bjälklaget mot vinden finns max 20 cm kutterspån. Bör vi ta bort allt spån och ersätta med endast mineralull, eller lägga ca 10 cm mineralull ovanpå kutterspånen eller göra något helt annat??
Svar:
Det här med isolering är jättesvåra saker.
Spontant tycker jag att kutterspån är ett mycket bra isoleringsmaterial – går det inte att komplettera detta för ökad isolering? Det finns även en rad andra organiska isoleringsmaterial som skulle fungera väl ihop med den befintliga kutterspånen.
Gå in på www.byggnadsvard.se – hemsidan för Svenska föreningen för Byggnadsvård som just har givit ut en tidskrift om isoleringsmaterial.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi ska riva vårt befintliga hus och bygga ett nytt. Vi funderar på om det går att bygga på den befintliga grunden och hur vi i sånt fall tar reda på detta. Huset är besiktigat vid 2 tillfällen de senaste 5 åren vid försäljning utan anmärkning.
Svar:
Det här är inte alldeles lätt att besvara utan att veta vad det är för grund och byggnad idag och vad ni har tänkt att bygga upp i stället. Men egentligen borde det här inte vara något problem.
För att bygga behövs en ritning som någon byggkunnig upprättar ñ och då kommer grundproblematiken automatiskt med. Så låt den som ritar det nya huset bedöma om den gamla grunden duger till detta. Att huset har besiktigats med gott resultat säger ju egentligen inte så mycket om vad grunder duger till i framtiden.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi ska totalrenovera ett 1 & halvplans trähus från 1700-talet med väggmålningar på halvplans-delen. Golven skall bytas men vad skall man ha för golv om man ska ha vattenburen golvvärme. Platta på mark med 200 mm frigolit eller ska man ha torpagrund? Väggarna skall rätas så vi tänkte 45×45 reglar på insidan & 45×70 på utsidan , vilken isolering ska man använda & kan man isolera båda sidorna?
Jag vill inte använda plast i huset men det kanske är dumt? Taket måste isoleras & rätas så jag tänkte lägga 300 mm höga takbjälkar på det gamla taket det är spån el sticke tak idag kan jag lägga en vindpapp på & sedan iosolera & behöver jag plast & i så fall var
Svar:
1700-talshus växer inte på träd och de få som finns kvar i någorlunda bevarat skick blir allt mer sällsynta i takt med att den här typen av hus byggs om. Dessutom är en timmerkonstruktion (som jag antar att det handlar om) lätt att laga och underhålla för en van hantverkare eller timmerman. Och i motsats till vad många tror så är en välbyggd timmerkonstruktion inte dålig från isoleringssynpunkt, speciellt om man väljer att lerklina den invändigt och ser till att fönster är i gott skick och att det finns bra isolering upp mot taket. Det innebär att du skulle kunna göra en mindre omfattande renovering och samtidigt bevara huset i ett mer ursprungligt skick. Hjälp att hitta kunskap och bra hantverkare kan du få från ditt länsmuseum.
Om du av olika skäl trots allt väljer att göra den omfattande ombyggnad som du beskriver skall du ta kontakt med en erfaren konstruktör eftersom det alltid finns en risk att du bygger in nya problem i samband med att du väljer material och uppvärmning som inte samverkar med den ursprungliga konstruktionen.
Ett ledord för oss byggnadsvårdare är att ändringar skall göras så att det ursprungliga utförandet går att återställa och att ändringar dokumenteras med fotografier och beskrivningar. Det kan ju mycket väl hända att en framtida ägare vill återställa 1700-talsutförandet.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Skulle det vara möjligt att montera ned ett gammalt hus (byggår 1909) och flytta det till annan tomt?
Svar:
Rent allmänt kan man säga att det går att flytta hus. äldre timmerhus är ofta flyttade någon gång t.ex. i samband med jordskiftena under 17- och 1800-talen. Deras konstruktion är som jättebyggsatser och är relativt lätta att demontera och återmontera. Man måste naturligtvis vara noggrann med märkning och dokumentation.
Idag finns gott om kunskap i ämnet och jag kan rekommendera boken îFlyttning av gamla husî utgiven av byggförlaget. Principen för flyttning går att överföra på andra typer av byggnader ñ idag flyttas t.ex. betongelementhus från avfolkningsbyggder till områden med bostadsbrist.
Källa:www.viivilla.se
Originaldörrar
Fråga:
Vi har hittat de gamla originaldörrarna till vårt hus. Jättefina med spröjs och framska liljor. De är i fint skick och vi skulle vilja sätta in dem igen. Frågan är: Hur gör vi? De är ju inte speciellt välisolerade.
Svar:
Roligt att ni har hittat orginaldörrarna. Speciellt roligt när de har suttit i huset tidigare och att de är i gott skick. Jag antar att det rör sig om ytterdörrar eftersom ni talar om isoleringen. Den mest näraliggande lösningen är att ni tillverkar en karm i rätt storlek med innerdörrar.
Det är en beprövad konstruktion och under den varma årstiden kan ni ju häkta av dem om ni tycker att de tar mycket plats. Annars är en bra, platssparande, billig och numera sällsynt variant att hänga ett ylledrapperi på insidan. Det isolerar också mot kyla.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Jag har följande problem. På den avstyckade bondgård vi bor på finns en drängstuga byggd på 1700-talet, men i mycket dåligt skick. Den är byggd ovanpå en välvd stenkällare. Nu ska vi återuppbygga/renovera det som finns kvar av huset (vilket inte är mycket) och återställa det till ursprungligt utseende med hjälp av gamla fotografier. Huset ska få modern boendestandard. Hur gör vi med fyllning och isolering av golvet på den välvda stenkällaren? Vi vill absolut inte bygga på oss några framtida mögelproblem.
Svar:
Murverket i källarvalvet strävar efter att jämna ut klimatet på bägge sidor av muren. Dvs att markfukt transporteras in i källaren för att uppnå en fuktbalans.
Men murverket avger genom samma mekanik samtidigt fukt uppåt till husets krypgrund där det normalt är torrare. Om källaren skall användas och vara någorlunda torr så bör man inte spärra fuktens möjlighet att ta sig ut uppåt. Hur man ser till att fukten i krypgrunden vädras ut så att den inte når själva huset är en fråga för en konstruktör som gör en bedömning på plats.
En väg kan vara att ventilera krypgrunden och fylla den med leca som både isolerar och dränerar. En eventuell plastfilm mellan husets grundmur och blindbotten kanske kan fungera men såna åtgärder bör bedömas på plats efter husets speciella förutsättningar. åtgärden kan variera beroende på väderstreck, läge i terrängen, markens beskaffenhet, avsedd användning m.m.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Jag undrar hur får man bort doften av torp i ett hus?
Jag köpte huset för 2? år sedan och då hade huset stått tomt i ca 2år.Men de som ägde huset va hit och eldade en gång om dagen på vintern.
Bor permanent i huset och värmer upp det med ved. Har en kökspanna som går på vattenburna element.
Känner inte av doften själv längre men de anhöriga gör det.Trodde att det kanske skulle gå bort efter att bott här ett tag.Vad kan jag göra?
Inte så kul att lukta gammalt torp direkt.
Svar:
Torplukt, eller elak lukt som är fackutrycket, beror nästan alltid på någon form av fuktproblem. Det kan finnas mögel på flera ställen i huset som beror på läckage eller fuktskador. Men det behöver inte betyda katastrof. I ditt fall misstänker jag att du har fukt i grunden under huset och att den fuktiga luften tränger upp genom konstruktionen.
Det är ganska vanligt. Anledningen att den tränger upp är att självdragsventilation, vedeldning (skorstenseffekt) och köksfläkt skapar ett undertryck i bostaden som i sin tur îsugerî upp luften från grunden genom otätheter i konstruktionen.
Fukten i krypgrunden kan antingen vara markfukt eller kondensfukt. Kondensfukten kommer genom att varm utomhusluft, som kan bära mer fukt än kall luft, kommer in under huset genom ventiler och öppningar och kondenserar när den kyls av i det kallare utrymmet under huset. Det blir ungefär som dagg som lägger sig på det organiska materialet under huset som blir fuktigt och börjar brytas ned och mögla.
Markfukt kan komma genom att regnvatten från marken eller takavvattningen kryper ner i marken under huset eller helt enkelt att marken är fuktig. Problem med markfukt kan ofta åtgärdas genom dränering och/eller schaktning runt huset så att marken lutar bort från huset ca: 1-2 meter. Lutningen behöver inte vara så stor men skall se till så att ytvatten från regn och tak rinner bort från grunden. I svårartade fall kan det vara nödvändigt att lägga ett tätskikt, t.ex plast, på marken under huset för att hålla fukten kvar i marken.
I båda fallen, både när det gäller kondensfukt och när det gäller markfukt, skall du till att börja med rensa ut allt organiskt material som byggrester, gammalt virke, löv eller annat som ligger och skräpar under huset. Bara det kan göra mycket. Sen tycker jag att du skall köpa en hygrometer som kostar högst ett par hundralappar på järnaffären eller byggvaruhuset. Med hjälp av den kan du mäta den relativa luftfuktigheten som inte skall överstiga 70% under längre perioder. Om du har en krypgrund, dvs en grund som är tät frånsett ventilöppningar, så skall du stänga ventilerna under den varma årstiden och öppna dem när det är kallt. På det viset minskar du kondensfukten.
Elak lukt kan sitta kvar länge efter att orsaken har åtgärdats. Därför är det svårt att veta om åtgärden har haft effekt. Ett litet tips är att vädra huset ordentligt på mornarna när uteluften efter nattens avkylning är relativt torr. Skansen Byggnadsvård har givit ut en liten skrift, îEn liten bok om mögelî som du kan köpa på t.ex på Svensk Byggtjänst eller hos oss här på Skansen. Den ger vägledning för villa- eller fritidshusägaren.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Hej, jag har en gammal stuga från mitten av 1800-talet med kraftiga bjälkar i taket på loftet (det är brutet tak). Jag undrar hur jag kan täta mellan vägg och bjälke på ett bra sätt och även så jag slipper att isoleringen putar ut?
Svar:
Om jag tolkar din fråga rätt så handlar det om anslutningen mellan hanbjälke (horisontell bjälke i takstol) och det skivmaterial parallellt med takfallet som döljer isoleringen mot yttertaket. Normalt brukar man använda trälister för att dölja skarvar. Om det är mindre eller oregelbundna skarvar kan man foga eller spackla igen fogarna. Risken är att de spricker litegrand eftersom träet rör sig beroende på årstider. Bästa resultatet får man om man lägger ned lite extra omsorg på tillskärningen av skivmaterialet.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Jag har köpt ett gammalt timrat hus med torpargrund och har några funderingar på hur jag ska isolera det.
Huset kommer att användas som en stuga och bara vara varm periodvis under året. Det kommer inte finnas någon el eller vatten till huset. Gjutjärnskamin kommer stå för värmen.
Timmerväggarna är ca 14 cm tjocka och taket består av ett gammalt spåntak med påslagen plåt. Spåntaket är inte i bästa skick, så man ser takplåten inifrån på vissa ställen.
Vidare så är huset 6 x 10 meter och har tre rum, hall, kök och ett större “allrum”.
Ett loft ska byggas ovan hall och kök och innertaket blir upp till nock i hela huset.
Jag har då tänkt isolera väggar och tak, men jag vet inte riktigt hur mycket isolering jag ska sätta i väggar eller tak och om fuktspärr, vindpapp och luftspalt behövs och var i ordningen dessa ska vara, detta gäller både tak och vägg. All isolering kommer att ske inifrån.
Svar:
Jag tror inte du tjänar något på att tilläggsisolera väggarna invändigt eftersom en tät timmerstomme isolerar ganska bra. I synnerhet om du bara använder huset periodvis. Koncentrera dig istället på att isolera upp mot taket och se till att fönster är i gott skick.
En parallelltaksisolering är ett modernt påfund för att kunna nyttja vindar och skapa höga rum så där finns inte någon traditionell metod som man vet hur den fungerar över lång tid. De stora lyftvolymen i traditionella vindar fungerade som en buffert och därför ställs högre tekniska krav på en parallelltaksisolering.
Ett problem är att den är svår att inspektera. Personligen tycker jag att du skall välja en isolering som samverkar med husets övriga material och konstruktion, dvs hygroskopiska material utan fuktspärr i plast. Dessa material består av cellulousafibrer från returpapper eller trä. Men det finns även modernare, icke hygroskopiska material som mineralull och cellplast.
Viktigast är att du följer isoleringsmaterialtillverkarens anvisningar så att de kan garantera att konstruktionen fungerar. Annars kan det bli ekonomiska problem vid en eventuell reklamation. Luftspalten skall ligga närmast yttertaket men det finns även lösningar utan luftspalt.
Min rekommendation är att du tar kontakt med en hantverkare som är van att arbeta med den här typen av byggnader och diskuterar dig fram till en lösning som passar ditt hus. Om du vill göra jobbet själv kan du informera dig via gulasidorna (isoleringsmaterial) eller internet.
Källa:www.viivilla.se
Fråga:
Vi har ett hus som är byggt 1918 som vi skall byta ut våra englasfönster till treglasfönster.
Vi har fått offerter på olika fabrikat och alla säger att deras fönster är bäst.
Vad väljer man för fabrikat?
Vad är bäst treglas med eller utan gas mellan glasen?
är huset välbevarat i övrigt? Värdesätter ni husets historiska karaktär? Såna frågor bör man ställa sig inför alla ändringar men särskilt gällande fönster eftersom de så påtagligt påverkar husets utseende och karaktär. Inom byggnadsvården är erfarenheten av fönsterbyten ganska dåliga.
Svar:
Den förbättring av isolering man får väger mot kulturhistoriska och estetiska värden. Men ibland även ekonomiska värden: Kan man räkna hem den minskade energikostnaden och den nya skattelättnaden för byte till isolerglasfönster mot kostnaden för fönsterbytet och höjningen av fastighetsskatten som blir en konsekvens, under den tid man äger huset? även om det är fallet så innebär åtgärden fönster som knappast går att underhålla (även om det håller längre) med mindre ljusinsläpp (mindre glasytor och mörkare glas) och som saknar de material- och hantverkskvaliteter som de ursprungliga fönstren har.
Det finns alternativa lösningar. I ert fall med englasfönster kan man t.ex oftast komplettera med en innerbåge försedd med s.k. lågemissionsglas. Vid en undersökning på Lunds Tekniska Högskola förbättrades U-värdet på ett englasfönster tillverkat 1880 från 2,44 till 1,60 genom renovering av fönstret och tillfogande av innerbåge med lågemissionsglas (Bertil Fredlund, 1999, îLågemissionsglas och renovering förbättrar äldre fönsters värmeisoleringî Rapport TABK 99/3055. Lunds Universitet, Institutionen för byggnadskonstruktionslära). Denna åtgärd brukar även accepteras av antikvarier i byggnader av högt kulturhistoriskt värde eftersom fasaderna med skiftande och levande glasytor och ursprungliga fönstersnickerier bevaras. De mest effektiva, moderna isolerglasen kommer ned till ett U-värde straxt över 1 men den skillnaden blir dock inte så märkbar om inte hela huset i övrigt är välisolerat.
Jag tycker du skall ta kontakt med en fönsterhantverkare som kan titta på dina fönster och komma med ett åtgärdsförslag.
Källa:www.viivilla.se