Bygga till övervåning eller bygga ut?

Fråga:
Har ett enplanshus som jag ämnar bygga till antingen med 30 kvm i en vinkel alternativt bygga på en övervåning.

Hur vet man att huset håller för en extra våning? Och kan ni ge nån indikation om det är billigare att bygga till en våning än att bygga ut i markplan?

30 kvadratmeter är faktiskt ganska mycket ñ särskilt om man lägger det på höjden. Hur kommer det att påverka markskuggan och husets utseende ñ förutom det att huset sannolikt inte är konstruerat för ytterligare ett våningsplan.

Svar:
Mitt råd är därför att bygga ut vinkel ñ det kan bli riktigt snyggt och dessutom ge en god lähörna för ett kommande altandäck! Men lägg inte den nya tillbyggnaden direkt i liv med den gamla ñ dra in en halvmeter så blir det mycket snyggare! Och vad det kostar ñ det är alltid dyrt att bygga ñ men det här är den bättre och enklare lösningen.

Källa:www.viivilla.se


Eternittak – renovering av tak

Fråga:
äger en 1-plansvilla byggd -72 (köpt 96) som har tak av eternit (även undertaket är av släta eternitskivor). Upptäckte för någon vecka sedan – när det snöat kraftigt – att det bildades kondens på undertaket (skivorna var blöta).

efter samtal med en (kunnig) person menade han att eternit med tiden (nu 30 år) blir poröst och släpper in vatten.

åtgärd: renovering av tak. Har läst lite om lösningen med plåt/aluminium tak på befintligt eternit eller ta bort eternit och sedan lägga på taket. Här är dock så att jag inte har några brädor/plankor under utan underlaget utgörs av de släta eternitskivor.

1. Skulle helst vilja ta bort eternit och lägga vanligt tak men vet inte om takkonstruktionen klarar en belastning av vanliga takpannor – hur kan man veta vad takkontruktionen klarar?

2. Om jag bar bort allting och spikar spåntade brädor som undertak blir taket starkare, d v s klarar det högre vikt (tegelplattor)? Har inte för avsikt att använda betongplattor dels på grund av högre vikt dels för att jag inte gillar dessa.

Allså, tegelplattor alt plåt/aluminium. Vad är bästa lösningen? Oroar mig lite för detta med eternit (asbest) i fall nytt plåttak läggs på eterniten.

Frågan om eternit har vi haft uppe många gånger i frågespalterna. Det är ett numera förbjudet byggnadsmaterial som tillverkades i Lomma i Skåne under många år. Det innehåller asbest som frigörs när man bearbetar materialet ñ dvs. sågar, borrar eller krossar eternitplattorna. Rör man inte plattorna är de helt ofarliga.

Svar:
Eternittak till både tak och undertak låter inte särskilt tilltalande. Det är självklart att huset skall saneras från detta ñ men kolla först om kommunen har särskilda regler för asbestsanering. I Norge ñ som för en gångs skull blivit ett föregångsland ñ har man infört stenhårda regler hanteringen av eternitplattor. Där får endast särskilda företag som utrustat sina arbetare med rymddräkter hantera eternit. Och gissa själv till vilka priser!

Det går att demontera eternit på ett sansat och bra sätt. Tag loss en platta i taget utan att de går sönder ñ och blöt gärna ner plattorna först med en vattenslang för att binda eventuellt damm. Och självklart använder man ansiktsmask under arbetet och sänder iväg barnen i området till en heldag utan kostnad för dem vid glasskiosken.

Om reglarna i takkonstruktionen sedan tål belastningen av ett tegeltak får man fråga en arkitekt om. Det beror på avståndet mellan takstolarna och tjockleken på råsponten. Men plåttak kan man alltid lägga ñ om man bara kan förlika sig med dess utseende.

Källa:www.viivilla.se


tak av papp

Fråga:
Jag är intresserad av ett hus i Norra ängby i Stockholm. Taket är av papp. Vad finns det för nackdelar med detta?

Svar:
Först fördelarna! Papp är billigt och mycket lätt att lägga. Inget takmaterial tål så svaga taklutningar utan att läcka in som ett papptak. Ett papptak fungerar mycket bra som undertak om man sedan vill lägga på ett plåt eller aluminiumtak.

Nackdelarna ñ förutom de rent estetiska ñ är att taket har en begränsad livslängd till 20-30 år ñ jämfört med ett tegeltak som tål 75-100 år utan problem.

Källa:www.viivilla.se


Mögel på vinden

Fråga:
Jag äger sedan 2 år ett äldre hus (1934 renoverat 1980)med sk brutet tak. Jag har noterat att elförbrukningen är onormalt hög och konstaterat att det troligtvis beror på att vinden är mycket dåligt isolerad. Det som bekymmrar mig är att det inte verkar finnas någon luftspalt på den brantare delen på taket. Dessutom är takbrädorna ganska svarta (svartmögel?) vid takfoten på den flacka delen av taket. Efter samtal med isoleringsfirma menar de att om jag förbättrar isoleringen kommer jag antagligen få stora problem.

Mina egna funderingar är att när jag i sommar planerar att byta takpapp även bryter upp takbrädorna på den branta delen av taket och bygger in en luftspalt. Finns det något annat sätt som kan spara mig några slantar?

Svar:
Det tycker jag låter jättebra. Man måste ha en ordentlig luftspalt på vinden ñ och dessutom en ordentlig isolering där. Det är nästan det enda sättet att spara uppvärmningskostnader på ñ i alla fall det mest effektiva i relation till investeringskostnaden. Och när man ser svarta takbrädor ñ som mörknat av mögelangreppen ñ då har man verkligen bevis på att något är fullständigt galet uppe på vinden. Men som man också kan göra något åt.

Och efter det här sommarjobbet kommer elförbrukningen helt bestämt att sjunka och då går det lätt att räkna in den investering som gjorts i tak- och isoleringsmateriel.

Källa:www.viivilla.se


Matkällare

Fråga:
Vi har en matkällare under garaget som har stått oanvänd en längre tid. Insidan är klädd med frigolit. Källaren är i stort sett täckt med vitmögel.

Hur ska vi få bort möglet och förhindra att det återkommer?

Svar:
Det är något som inte fungerar i er matkällare eftersom den är full av mögel. Mögel lever på organiskt material och trivs i fuktiga miljöer. Kassera den befintliga frigoliten och öka ventilationen i matkällaren och se om det blir bättre.

Källa:www.viivilla.se


Bygga ut/upp?

Fråga:
Vi är på gång att köpa ett litet hus i södra Sthlm b-1945 med stomme av trä och fasad av puts, det vi måste göra för att få plats är att höja taket för att få ståhöjd på vinden så att vi kan ha sovrum där. är det ett komplicerat “ingrepp”? Och är det dyrt?

Undrar även om det är svårt att själv dränera grunden om man hyr en grävskopa?

Svar:
Det är klart att det är ett komplicerat ingrepp att höja taket på vinden till ståhöjd! Jag var med om det här förra sommaren ñ och det tog hela semestern nästan. Först rev vi det befintliga taket efter det att takpannorna plockats ner till marken. Väggarna byggdes på med några decimeter ñ det var vad som behövdes på det här huset. Tyngsta arbetet var att få den nyinköpta limträbalken på plats eftersom det här var ett hus byggt med åstak och inte takstolar. Tur för oss var att kranen på träleverantörlastbilen precis räckte upp så vi kunde dra in den på plats. Kostnaden handlar mer om arbetstid än material ñ ring trävaruleverantören och kolla.

Det finns små grävskopor ñ typ Digger ñ som man kan hyra och gräva själv med. Dom har 6-7 spakar som man styr skopan med. Med normal simultanförmåga bör man kunna lära sig hantera grävskopan på någon timmes övningstid. Jag hyrde en sån här grävare för en månad sedan men insåg snabbt att det var inget för mig ñ men några ungdomar hyrdes in som förstod sig på den. Någotsånär i alla fall. Nästa gång jag behöver en grävare hyr jag in en med proffsgubbe bakom spakarna.

Källa:www.viivilla.se


Tryckimpregnerat virke

Fråga:
Kan man ha tryckimpregnerat virke som golvsyll i en bastu. Bastu ska vara i badrummet.

Timell i TV4 hade det i sitt bastubygge, men jag har hört att det inte är bra med tryckimpregnerat trä inomhus.

Vad gäller?

Svar:
Jag har kollat upp det här med träskyddsinstitutet i Stockholm. Reglerna för användande av tryckimpregnerat virke är utformade så att tryckimpregnerat kan användas där det finns ett behov av sådant. Och det behövs inte tryckimpregnerat till en bastusyll – alltså skall det inte användas.

Tryckimpregnerat virke finns i flera klasser. Den som vill lära mer om det här kan besöka Svenska

träskyddsföreningens hemsida på www.traskydd.com

Källa:www.viivilla.se


Flytta villa?

Fråga:
Har just blivit dödsbo-delägare i en hälsingegård, tyvärr med en dyr Boro-villa på tomten också. Vi vill inte behålla den 170 m2 villan där utan vill helst sälja den “på rot”. Har du någonsin hört talas om någon som gjort det, och hur skulle man, tycker du, gå tillväga? Vi behöver verkligen råd om detta, så jag är mycket tacksam för svar!

Svar:
Det förekommer faktiskt att hus säljs på rot så här. Sätt in en annons i tidningen och bjud ut huset till försäljning. Skriv sedan ett avtal med köparen som innebär att denne tar hand om allt – dvs även avstädning av tomten. Risken är ju annars att någon bara river åt sig “godbitarna” i huset och lämnar kvar en förskräcklig virkeshög på er tomt.

Sedan kan man ju fundera på hur en lämplig prissättning av Boro-villan skall gå till. Men med en vettig och pålitlig köpare kan man säkert finna en gemensamt bra nivå.

Källa:www.viivilla.se


Brandklass?

fråga:
Jag ska bygga ut och har fått bygglov på en utbyggnad som ligger närmare tomtgräns än tllåtet.I bygglovet stod det att väggen som vetter mot den grannen ska hålla brandklass EI30, vad innebär det? Jag har ett fönster i den fasaden också.

Svar:
Kravet EI 30 betyder att väggen skall uppfylla fastställda krav på täthet och isolering mot brandpåverkan i 30 minuter. Beteckningarna är relativt nya och gemensamma inom EU. Kravet på EI 30 kommer från Boverkets byggregler.

Brandbelastning är ett begrepp som används vid brandtekniska beräkningar och som betecknar den totala värmemängd som kan frigöras vid brand i en lokal dividerad med lokalens totala omslutningsarea.

Byggnadsnämnden kan vid bygglovgivning påpeka att brandskyddet skall beaktas. När byggherren sedan vid bygganmälan anlitar en kvalitetsansvarig, skall denne ta reda på hur man uppfyller kraven eller anlita en sakkunnig person. Normalt är det den kvalitetsansvarige som ser till att de tekniska kraven blir uppfyllda enligt den kontrollplan som beslutas av byggnämnden.

Källa:www.viivilla.se


Bevara eller förnya?

Fråga:
Vi har ett gammalt hus från 1910. När vindarna tar blir det väldigt kallt och dragit. Takpannorna ligger på öppen läkt med understrykning och jag tror att det är detta tak som släpper igenom mest kyla. Frågan är om vi ska lägga om taket på gammalt vis, eftersom jag har hört att taktypen är ovanlig och bevaransvärd, eller om vi ska satsa på ett brädat och underisolerat tak som vi lägger på ursprungspannorna på. Problemet med understrykningen är att den ska kontrolleras och bättras med jämna mellanrum och det går inte att komma in i alla utrymmen eftersom taket går långt ner över bostadsutrymmena. En fördel med ett isolerat tak är att det med ett sådant skulle gå att använda vinden till bostadsutrymme.

Vad råder ni till?

Svar:
Jag tycker absolut att ni skall bevara denna intressanta takkonstruktion! Vet länsmuseet om att ni har denna typ av tak på ert hus? Dom borde informeras om detta annars.

Helt säkert är det så att vinden blir både kall och dragig med detta tak. Men – det är också säkert en välventilerad vind som inte riskerar onödiga mögel- eller svampskodor i takkonstruktionen – om alla takpannor är hela förståss. Satsa istället på att göra en god isolerng i bjälklaget så att kylan inte når ner till bostadsdelen av huset.

Det är ett stort ansvar att vara ägare till ett kulturhistoriskt intressant hus. Och då kanske man måste tänka på ett annat sätt för att möta det behov man har av ytterligare ett rum om man nu inte alldeles enkelt kan inreda vinden för detta.

Källa:www.viivilla.se


Relaterade hemsidor

Falckdesign

Vi hjälper dig med butiksgolv i Göteborg vid nyproduktion och renovering

Kuungälvs Rörläggeri

Vi erbjuder ett brett sortiment inom vvs och golvvärme som är vattenburen

Independia

En energideklaration ska du ha enligt lag när du säljer din bostad

Kakel Palatzet i Göteborg

Stort utbud av modernt och klassiskt kakel och klinker